Heliga Maria Saggdalena

Lyfter låda, slänger påsen runt axeln till ammunition. Vandrar vidare
med svans i väder för att locka på gedigen passion. Puff puff passerande
lok, ett skepp kommer lastat med en visslandes Savant Idiot.
Ena dagen dagen är man säker på att man är större än stor.
Nästa dag käkar du frukost bredvid toan som är uppfylld med blod.

Princip kom efter handling och det håller jag mig till.
Röker cigaretter för att palla ta mig dit jag egentligen vill.
Går från att ha en rast, till paus, till mina lediga tid.
vet inte riktigt när punkten då jag tar det lugnt, andas ut
min onda ande som dunkar så förbannat febrilt.

Krater

Nar satan landa på jorden gjorde han sig fan på att bli okänd,
numera brinner det i knuten och självmordsförsöket är avbrutet.
Tillbaka i tronen som bar mina sista steg mot slutet. De små fjärilarna
i magen maste spys ut, för att ätas upp och smältas rätt.
Hälla ner det nog for att sänka hela guds ätt, denna gången tar jag
inga risker, min diet serverar dina misstag vid sidan av en fläskkotlett.
Världens minsta fiol spelar världens tystaste komposition. Jag flyger
med fucking vindaroch leker i tromber med pistol. I väntan på att det
svarta lacket stelnar, låtsats jag tills dess att jag förstår exakt vad ni
menar.

Dot dot dot

Om jag inte hade haft mycket tid pa mina hander. Hade jag varit upptagen med att vara
bevapnad, skjutit ander i smabitar, sen hundjavlen som star och skaller.

Levt pa franska baguetter, gardsvin med overblick som fangar Paris. Skrattat at stereotyper
i en annorlunda uppsattning utav Grease.

Slutfort min samling med texter som inte ger en sann version. Utan blottar mitt usla talamod
och sprickor efter tankar om sjalvmord.

Antagligen sparkat sonder stolar, kanske tillochmed brant ner ett hus. Lekt med tanken
av att begrava dig. Senare gjort det, fullt ut.

Misstagit kvinnor i mitt karleksliv for fittor i ett arligt bruk av kuk. Istallet for att grummla
vidare i en bubbla som inte besoks av annat an missbruk.

Allergisk mot koppar

Antog att vi den har tidpunkten skulle du vara ett minne blott-at
som skugga under solen.

"Evigt solsken av ett flackfritt minne". Snarare att jag bad dig komma for
att senare lura med en haftpistol under min kudde.
Javla apa - svingar dig undan med att spela offer for vad du tidigare blivit utsatt for.
Bankar pa djungeltrumman och fangar kukbananer via MIN telefonbok.
Latt for cynismen, livet ar en Tom Petty lat, latt att vara efterklok.

"Hadanefter" sjunger jag och later mig le framfor ett glas och sallskap.

"Tidigare var vi horor me numera obetalad vanskap". Bar pa ditt sjalvhat som blivit
en accessoar. Tappar bort kamerabatteri, skor men halsbandet tar jag aldrig av, inte
ens under jordskalv.

Mina vanner sager det ena och det andra. Vi skrattar at dig aven efter de berattat
hur de rakat knulla dig under en fylla. Javla pestparasiter - fittloskar mig i ansiktet
som om jag skulle vara bast i vatt tillstand. Vander mig om tills de somnat sen paminner
mig sjalv varfor vi fortfarande ar vanner. Mina vanner sager det ena och det andra
om dig. Sen ar allting glomt forutom du.

Det har maste vara min fjarde text om dig sedan jag kom hit. Fyller upp mitt lager tills
du blir uttrakad och borjar sakna mig, vill ha mig hemma redan nu. Allt jag tranar efter
ar att du ger mig chansen att skriva hur mycket du fuckat upp mig. Kara, ge mig ett mail
sa skickar jag tillbaka ditt halsband pa posten.

Papper i papper

Utomjordisk närvaro får mig att vakta min tunga
vaka de i min tillvaro, valla de unga.
En okänd stat blommar på den vilda planeten.
Ingen livsform klarar av deras framgångar, illdåd planeras mot den nykomna minoriteten.
Tillbakadragna dagar spenderas i diverse grottor, ristar in tankesätt fullt uträknade
med hjälp av överlevnadsinstinkten hos råttor.

Toalettpoesi Á la Francisco Franco

urartad, finner fler fel än fem, det tär att härska som satan.
tillbaka i kungatronen av smuts och späck, stannar till för att bilda dynghögar med värdig omkrets.
I min batcave florerar idéer av högsta kvalité, naket exponerar sig mitt bruna öga för att återse.

Tunga skor är inte värda att fyllas ut

Försöker följa upp mina ideal men kan inte säga att det går särskilt bra,
tyngs dock inte ner av några vidare samvetskval.

Har förstått en sak med vuxenlivet och det är att alltid ta allting för givet, även det där första sjumilaklivet. Trodde självständighet skulle innebära starka principer men allt som allt hör jag bara självuppfyllda profeter på spårvagnen när jag glider.

Har det där halvgalna i mig fortfarande, tro inte att jag inte lider. När jag reflekterar över det blir det solljus till respons. Lyckas skjuta hål på tanken av mig som sist i ledet, bortglömd i en källare utan ens medalj i brons.

Förtjänar inte folks respekt men skogar av guld, berg av meskalin. Det förstnämnda är påhittade fasoner av patriarkat, respektlösa svin. Fastnar hursomhelst inte längre i skuggor av solen, tar vara på näringen av värmen, sällskapet och de rytmiska ljuden. Kan jag förbli i denna cirkel av rutiner, muntrare feedback utan att få snefylla av en flaska jack?

Tro fan det.