torsdag 18 februari 2010

Mobil anteckningar

Efter en tid utvecklar du träsmak från att sitta tyst på andra fiol.
Sakta förstår du tids nog att framgång inte kommer till en missförstådd idiot.
Traska i ditt mörker i hopp om att finna livets mönster.
Ditt banala antagande förblir finna solljus bakom gardinerna på ditt köksfönster.
Utveckla tekniken, behärskningen av sinnet när det når klimax.
Flörtandet med risken att hamna i umgänge med satan går inte längre än tomma löften och skitsnack.
Snart vandrar du alltid ensam oavsett packade salonger, överröstad ångest.
För teorier får tidsschema och dina rum fylls med plats, är det dina fotspår du ser
när blicken kastas bak sista gången.



Med penna och papper förblir jag dödlig.
Inga käppar på spåret när jag åker trikken, selvfölgeligt.
Kanske vandrar ner, samlar in, se solen passera neråt och blossar upp en ganja min.
Stressar varken dag eller natt men när bitarna faller på plats,
finns det inga vägar ut utan att passera galenskapens palats.



Är lika mycket djävul som waits, walker eller stormare.
Änglaliknande gester utförda av ivriga självmordsbombare.
Cyklopatra filar naglarna, överseende med öga för detaljer.
Finner att mellanjorden har värre uppståndelse än spartacus kravaller.
Andas in historien och spotta ut fliser från en narval.
Statshuset skändat med slagord som lockar hundar i hundratal.

tisdag 9 februari 2010

Toalettpoesi Señor Psykos

Mimar rytmer, sliter hjärnceller i stycken. Väntar in nästa låt för glömskan
av trycket.

Positionen begravd i sand blandat med vatten, orubblig som nattens ångest efter dagens kramper. Självkänslan framstår oftast minimal men när allt kommer omkring så är det aldrig jag.

I mitt kranium softar Frallan bland fimpar och brus från radion, väntandes på att fylla utrymmet i handen där treudden satt en gång.

Krävs inte mer än en utlösande faktor, när buren inte längre är sluten krävs det mer att driva tillbaka honom än högafflar och brinnande facklor.

måndag 1 februari 2010

Animal Liberation Fronting

Our informants has spoken. Translated a big amount
of sounds in the woods, and it is indeed what we expected but not what we're hoping.

As we evolved, man made his mark on this planet and did not wait for it to make space for him. Industrial revolution seperated human from its nature, turning his arm to steel instead of a meaty limb.

Shit didnt get crazy enough until we started taking advantage of the other guests. What kind of life we've created when flesh becomes style and finesse? What does our morals tell you when some animals are laid to rest for the best of our interest while some becomes cherished house pets?

Now i've got some proof and i see the patterns in their behaviour. The plan is to fulfill the visions about a world not living with such a self-destructable neighbour. Suggestions brought by their own prophecies and saviour.